Текст Mando Diao – Infruset

Skarp som nordanstormen,
allas kamp mot alla
kyler genom märgen
och gör hjärtan kalla

Det som lövomrankat
lyste varmt i solen
liknar snart en boning
på en ö vid polen

Men ännu därinne
milda känslor bygga,
sitta där och sörja,
lutande och skygga

Stundom de mödas
kylas fjättrar skaka,
vilja ut, men stappla
frysande tillbaka

Kampens bistra frostvind
isar allt det varma,
alltför kallt är livet
för de veka arma

Längre lider vintern,
kortare blir dagen,
mörkare blir mörkret,
blekare blir dragen

Tills de milda känslor
alla ligga döda
i sitt hem vid polen
tigande och öde

Om en fångstman kommer
vindvräkt över haven,